Ola Brunnström
Du arbetar som lokförare på Pågatågen i Skåne, och är fackligt förtroendevald och skyddsombud i Seko. Hur började ditt fackliga engagemang?
Ola: Jag har varit fackligt aktiv sedan jag började på Posten på Kungsholmen i Stockholm för 20 år sedan. Att organisera sig har för mig alltid varit en självklar del av att arbeta.
Vad är det bästa du vet med att vara fackligt engagerad?
Ola: När vi organiserar oss på arbetsplatsen så slutar arbetsdagen att vara 8 timmar som bara ska klaras av för att sluta för dagen. Arbetsplatsen blir helt plötsligt en plats där jag tillsammans med mina arbetskamrater gör något viktigt för oss själva, andra arbetare och för nästa generation. Vi går från att vara kollegor till att vara arbetskamrater. Vi jobbar inte bara bredvid varandra och ses i fikarummet. Vi har gemensamma mål och drömmar som vi tillbringar dagarna med att diskutera och kämpa för. Även om vår arbetsplats är full av konflikter med arbetsgivaren kan jag längta dit för att känna stämningen och sammanhållningen.
Vad är det tuffaste med att vara facklig?
Ola: Självklart är det tungt att hela tiden vara orolig att inte fatta rätt beslut. Även om själva besluten tas i demokratiska strukturer så har man ett stort ansvar som sitter på en helhetsbild. Våra beslut kan ha extremt stora effekter på vår vardag och det får helt enkelt inte bli fel. Botemedlet mot det är alltid en större organisation med fler involverade och aktiva medlemmar. Då delar vi på bördan.
Hur jobbar du och din fackklubb för att involvera medlemmarna och göra dem delaktiga i verksamheten? Vad gör ni för att bli en stark motpart på arbetsplatsen?
Ola: Vi är över 500 personer i produktionen så det är ett stort jobb att se till att klubben finns över hela arbetsplatsen. Just nu har vi ca 40 personer på olika förtroendeuppdrag men det är långt ifrån tillräckligt. Målet är att alla ska ha en roll i klubben. Det måste finnas en plats för alla. Det finns ingen viktigare uppgift än att bygga klubben så stor som möjligt. När vi är nöjda med vårt inflytande på arbetsplatsen måste vi flytta blicken mot det som händer utanför jobbet men ändå påverkar oss, såsom LAS-förhandlingar, bostadsfrågor ja allt som berör oss som arbetare.
Kan du nämna två fackliga eller facklig-politiska frågor som du ser som särskilt viktiga idag?
Ola: För oss som arbetar oregelbundna arbetstider är tiden en avgörande fråga. Schemaläggning är mindre fråga för de som arbetar 8-16 men för oss är det helt avgörande för vårt liv. Vi arbetar varannan helg och vår lediga helg är helig för oss. Vi vill inte sluta kl 23 på fredagskvällen och få den enda helgen förstörd.
Hyvlingen är ständig fara. Att arbetsgivaren på eget bevåg kan gå in och skära ner vår tjänstegrad till deltid gör att vi aldrig kan slappna av. Tiden mellan avtalsrörelser är inte fredstid så länge arbetsgivaren hela tiden har detta vapen. Det kryphålet i lagen måste täppas till.