Att kriminaliteten på arbetsmarknaden brett ut sig på senare år har uppmärksammats av många. Att problemet är särskilt omfattande i byggbranschen är heller ingen en nyhet. Men att det börjar bli så allvarligt att det förekommer på i princip alla byggarbetsplatser är det kanske inte alla som greppat.

Att så är fallet hävdade åtminstone Stefan Slottensjö, förtroendevald i Byggnads Stockholm-Gotland. I en intervju med tidningen Byggindustrin sa han att ”det kan jag säga helt utan att generalisera”.

Facklig vänster har pratat med Stefan, för att höra mera om läget i byggbranschen, och om vad som kan göras för att vända utvecklingen.

Facklig vänster: Du menar alltså att arbetslivskriminaliteten förekommer på så gott som alla byggprojekt idag, utan undantag?

– Ja, efter många år i branschen, och med hyfsad koll på verksamheten i och med det fackliga engagemanget, vill jag påstå att så är det i princip. Så även på min egen arbetsplats.

Stefan jobbar som byggsnickare, anställd av Skanska, en av de större arbetsgivarna i branschen. Han beskriver hur det även på Skanskas byggen uppenbaras fall av misstänkt kriminalitet:

– Man upptäcker det på olika sätt. Det är i princip alltid många underentreprenörer inne på byggena, och man kan ofta se det på hur byggnadsarbetare har det. Det handlar om vilken utrustning de jobbar med, men också hur man tummar på regler, raster, arbetstider och arbetsmiljö.

Stefan fortsätter:

– Ofta räcker det att ställa frågan om hur de har det på jobbet, för att man ska få en stark indikation. Sen är det inte ovanligt att man får undvikande svar. Man talar inte gärna med facket eftersom arbetsgivaren sagt till en att låta bli.

Att hjälpas åt för att hålla koll
Men det finns också andra metoder än mun-till-mun, som kompletterar bilden. Stefan utvecklar:

– En facklig uppgift alla vi som är Byggnads-medlemmar har är att hjälpas åt att hålla koll på vilka företag som är inne på en arbetsplats. För det första kan vi kolla upp om entreprenörerna som är inne har tecknat kollektivavtal. Det görs enklast via tjänsten Kollektivavtalskollen, som Byggnads tillhandahåller centralt.

– Men det är bara första steget. Även om det då och då händer att vi upptäcker att det slinker in företag som saknar avtal, så har merparten det idag. Man har lärt sig att man måste ha det, men det är ofta en fasad. Om avtalen följs, det är nästa fråga.

Ta hjälp av Byggnads centralt
Nästa steg blir att kolla med Byggnads centralt och höra efter om det företag man vill granska förekommer i förbundets ärendehanteringssystem. Det funkar som ett arkiv, där man enkelt kan hitta ärenden som kommit upp tidigare. Företag som har som affärsidé att konkurrera om anbuden genom att dumpa villkoren för dom anställda gör ofta fel på flera ställen:

– Man kan hitta ärenden där samma firma inte lyckats leverera redovisning på vad dom anställda tjänar. Eller sådana som visar att man betalat ut fel löner, hållit sig med misstänkt svart arbetskraft, eller vad det nu kan vara.

Systematisk avtalsdumpning
En ganska vanligt förekommande form av avtalsdumpning består i att mindre nogräknade företag betalar ut för låga löner. Arbetsgivare kan till exempel hänvisa till att man har arbetskraft som inte har fått yrkesbevis utfärdat. Med argumentet att man anställer folk som är helt nya i branschen hävdar man att dessa ska ha en lägre lön under upplärningen. Men det visar sig sällan hålla vid en närmare granskning.

– Fusket är omfattande. Det är inte alls ovanligt att vi upptäcker att man betalar ut löner som ligger hundralappen under genomsnittslönen för en byggnadsarbetare som blir ersatt i enlighet med kollektivavtalet. Eller så är det ännu värre ställt.

Offentliga upphandlingar slussar pengar till kriminella
Stefan berättar om ett byggprojekt i Råcksta, där Stockholms stad tidigare byggt ett parkeringshus för att serva kollektivtrafiken med parkeringsplatser för bilpendlare. På arbetsplatsen fanns sju led av underentreprenörer som tillsammans hade ett pris på 530 kr i timmen. Byggarbetarna längst ned i kedjan, de som i slutändan utförde jobbet, tjänade 30 kr i timmen.

Ett stort och växande problem är just dom offentliga upphandlingarna, där priset nästan alltid blir styrande för vem som vinner kontrakten. Det leder till att massvis med skattepengar hamnar i fickorna på de företag som systematiskt pressar priset genom att dumpa löner och villkor.

Kunden blir lidande
Men det stannar inte där. I samband med att priset på arbetskraft dumpas försämras också kvaliteten i det som byggs, och även kunden blir lidande. Stefan förklarar:

– Numera finns inte samma kontroll och uppföljning som tidigare, det är ”egenkontroll” som gäller. Det betyder att byggaren själv har i uppgift att kontrollera att det jobb man genomfört håller måttet.

– Längre tillbaka hade vi kommunala, yrkeskunniga kontrollanter som kom ut och inspekterade att ett bygge var korrekt utfört. Det säger sig självt att systemet med ”egenkontroll” inte funkar, och det visar sig också i siffrorna.

Stefan refererar till en rapport från Boverket, som konstaterat att det varje år rör sig om ca 100 miljarder kronor som försvinner i byggfel.

– Ett enda felbyggt badrum kan kosta 150 000 kr att riva ut och bygga om. Att oseriösa företag i lägre utsträckning håller sig med yrkeskunnig personal som inte får rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb är en stor orsak. I slutändan är det kunden som får betala priset.

Hur långt kan det gå innan branschen förstörs?
Vi återkommer till allvaret i situationen med den växande arbetslivskriminaliteten i byggbranschen. Även många seriösa företag tvingas lägga ner verksamheten. Den press som konkurrensen från lönedumparna medför blir för stor. Hur långt kan det få gå innan branschen förstörs, så att i princip inga seriösa aktörer blir kvar? Stefan, som följt utvecklingen som förtroendevald under många år, menar att utvecklingen gått åt fel lång alltför länge. Och att det fortfarande går åt fel håll.

– Det finns en kille som heter Lennart Weiss som är direktör på Veidekke, en av dom ledande byggentreprenörerna, men en hederlig typ. Hans syn är att det måste hända något väldigt snart. Annars är det inte bara en hel bransch som kommer att förstöras, utan det blir ett systemskifte som kommer att äta sig vidare in även i andra delar av arbetsmarknaden.

Lennart Weiss är ett namn i branschen. Han sammanställde en rapport på grundval av ett uppdrag från sin uppdragsgivare Veidekke, där han granskade underentreprenörer med utländska bolag i framför allt de östeuropeiska staterna. I rapporten kunde Weiss fastslå att mellan 50-90 procent av företagen fuskar på något vis. Senare har han uppdaterat sitt uttalande: ”I dag säger jag att 90 procent är i underkant. Det handlar om 95–100 procent”.

Både fackligt arbete och politiska reformer behövs
Vi samtalar vidare om vad som måste till för att åtgärda problemen. Det är tydligt att enbart den fackliga verksamheten inte räcker för att stoppa en utveckling som drivs på av ett system som är riggat för oseriösa arbetsgivare.

– Det finns många rufflare i branschen som utnyttjar människor kopiöst. På Byggnads är man bra på jobbet med att identifiera dom och driva ärenden. Men 32 ombudsmän, för att ta Stockholmsregionen som exempel, räcker inte till med tanke på omfattningen.

– Här handlar det dessutom inte sällan om grovt kriminella, och dom är ganska förslagna och jobbar på många plan. Det förekommer penningtvätt, och även om det är mindre vanligt så händer det att en del fall ramlar in även på mordroteln.

Ökad myndighetssamverkan nödvändig
Stefan argumenterar vidare för att det behövs mycket mer samverkan mellan myndigheter för att upptäcka, utreda och lagföra kriminella verksamheter. Den lagstiftning som förhindrar myndigheter att dela information sinsemellan är ett hinder som måste bort. Ett annat är den oreglerade arbetskraftsinvandringen, som gör det möjligt för arbetsgivare att importera arbetskraft helt efter eget tycke – vilket nyttjas för att pressa priset.

– Ett jättestort problem är till att börja med att många som kommer hit står i ett starkt beroendeförhållande till arbetsgivarna som tagit hit dom. Dom kan också vara relativt nöjda med den lön dom får, som trots allt ligger högre än den dom får där hemma. Det är inte ovanligt att man ställer upp och jobbar sena kvällar och i en taskig arbetsmiljö. Det är ingen hemlighet att det är jättesvårt att nå dom här för oss i facket.

Den avreglerade arbetskraftsinvandringen
Innan regeringen Reinfeldt avreglerade arbetskraftsinvandringen fanns ett kontrollsystem i och med arbetsmarknadsprövningen, varigenom facken bättre kunde medverka till att avtalen upprätthölls. Man kunde också säkerställa att den arbetskraft som togs in behövdes för att lösa en verklig brist, och inte för att dumpa priset på arbete. Stefan förklarar:

– När vi skulle ta ställning till om en ansökan var rimlig hade vi jättebra möjligheter att få uppgifter från länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingen för att kunna hålla koll på hur arbetskraftsbehovet såg ut. Det systemet monterades dock ned, och nu finns ingen kontroll överhuvudtaget.

Stefan radar upp ett antal andra politiska reformer, som bidragit till att rigga den nya ordningen till fördel för mindre nogräknade arbetsgivare.

– Nedskärningarna i arbetsmiljöarbetet är en stor sak. Arbetsmiljöverket skulle behöva betydligt mera resurser, för att kunna sköta sitt uppdrag ordentligt. På samma sätt skulle man behöva stärka skyddsombuden. Att arbetsmiljötillsynen brister gör att många oseriösa aktörer kan komma undan.

För lätt att starta aktiebolag…
Men det handlar också om att avregleringar i förhållande till vem som får och kan bli företagare har gynnat dom oseriösa aktörerna.

– Ta som exempel de lättnader som gjorts för den som vill starta aktiebolag. Tidigare var du tvungen att gå in med lägst 100 000 kr i aktiekapital vid uppstarten, men Alliansregeringen sänkte det till 50 000 kr, och för bara några år sedan kom ytterligare en sänkning till 25 000 kr.

Stefan förklarar hur just aktiebolagsformen är gynnsam för kriminella:

– Aktiebolag, som alltså blivit väldigt mycket billigare att starta upp, har många fördelar för fuskare. Man kan t.ex. relativt enkelt köra bolaget i putten, för att sedan dumpa över lönekostnader på den statliga lönegarantin. Sådana exempel har vi massvis av, och flera aktörer återkommer och gör på det sättet, om och om igen.

För enkelt att få f-skattsedel
– Till det kan man också lägga avregleringar som gjorts för möjligheten att starta enmansföretag. Tidigare behövde man ha minst två kunder för att få F-skattsedel, men det ändrades av Maud Olofsson.*

– Det har betytt ökade möjligheter för företag som inte vill hålla sig med egna anställda att tvinga sina arbetare att bli f-skattare. På så vis slipper man sociala avgifter och överhuvudtaget en stor del av det ansvar som följer på att vara arbetsgivare.

Problemet finns inte bara i byggbranschen, utan är ett av huvudproblemen i den framväxande plattformsekonomin (ofta kallad ”gig-ekonomin”).

Hopplösheten behöver motverkas
Vi avslutar med att prata lite om den kommande manifestation som Byggnads Stockholm-Gotland anordnar på onsdag den 25 maj utanför riksdagen.

– Vi hoppas att många kommer, det är jätteviktigt. Frågan måste få mer uppmärksamhet, och vi måste få folk att snacka om det här i byggbodarna. Det snackas mycket i branschen generellt, men många har tappat tron på att det går att göra något. Hopplöshet är ingen bra sak när man ska förändra, och det är inte minst det som den här manifestationen handlar om.

* Maud Olofsson var näringsminister i Reinfeldts regeringar 2006-2011.

Vänsterpartiets politik mot arbetslivskriminalitet: Läs mer här.

Uppdaterades: 24 maj 2022